Tröttnat lite på de vegetariska alternativen

Jag trodde det skulle finnas mängder med vegetarisk mat på hela ön. Ubud hade bra alternativ och god mat med många fler alternativ men nu har det varit lite tråkigare det sista. Det är pizza, oftast finns nasi goreng, ibland nån pasta och en annan balinesisk rätt gado gado som har varit god på några ställen och mindre god på något. Jag tog nudelsoppa med grönsaker och vitlöksbröd till igår som lunch. Men jag vill ha något matigare och med variation. Vi frågade efter vegetarisk restaurang här på Nusa Lembongan och flera sa Eco deli som fanns ca 10 min bort med flaktaxi. Så vi åkte dit igår kväll och det var bra mat. Inte så många alternativ men bra miljötänk och god mat. De serverade bara miljösmart mat, vatten gick att fylla på i egen flaska men de sålde inte vatten på flaska och ingen läsk eller öl. För barnen var det lite för starkt men precis lagom för mig och Henrik. Jag har sökt på fler vegetariska restauranger så kanske att vi åker till någon annan ikväll innan vi drar vidare till Nusa dua imorgon.

Annars har vi upplevt att servicen på restauranger har varit lite sådär. Många ställen som har glömt bort vår förrätt, ger en person maten först, lagom till den ätit upp får de andra sin mat. Några ggr har maten varit ljummen. Så lite blandade matupplevelser här. Vissa restauranger har varit jättebra men det är nog fler som varit mindre bra faktiskt. Kanske vi som är kräsna 😬 inte kul att gnälla men för många mindre bra matupplevelser för att låta bli. Samma med kaffet, så olika kvalitet.

Förlåt för ett gnälligt inlägg. Kanske börjar jag längta efter att laga min egen mat av mina egna grönsaker 😄

Även om vi åt lunch på ett halvtråkigt ställe (egentligen en stor välbesökt resturang) så var vi på en vacker strand igår, vi åkte buggy dit. Det var dream beach, stora kraftiga vågor så vi fick stå vid kanten och doppa oss.

Vi har en liten nalle till vakthund här på stället. Den är så söt och bara chillar här hela dagarna.

Knappt 500m bort har jag hittat ett mysigt yogaställe. Vi har bara varit 4 st på klasserna. Jag har gått på vinyasa flow och Hatha. I träden utanför hänger bananer i klasar och hönor och tuppar går runt fritt.

Vilken vacker ö, Nusa Lembongan

Tempot har saktats ner och allt känns mycket lugnare. Det är varmt, soligt och vackert. Inte för mycket vågor utan att det går att snorkla. Jag har inte vågat än. Men hoppas att jag ska våga testa.

När vi tar oss till och från aktiviteter på ön åker vi på flaket. Skumpigt minst sagt. Precis som på Bali är det ofta väldigt skräpigt i naturen, är man ute och åker ser man stora skräphögar eller skräp utspridd. Det känns så sorgligt att se.

Vi bor i en bungalow, toaletten är utomhus och det känns lite speciellt att gå på toa och att duscha under bar himmel. Väldigt lyhört i bungalown och tidiga mornar väcks jag av duvor som ”hoar” och andra fåglar som kvittrar och sjunger.

Framför mig på andra sidan havet ser ni berg och moln, ni ser även den pågående vulkanen Agung. Den som fick flygplatsen att stängas ner ett dygn. Nytt beslut tas ikväll om den ska öppnas eller fortsätta vara stängd. Vi märker inte av något här 3,8 mil bort.

*uppdatering* flygen har börjat gå igen!

Villan i Ubud som vi lämnar

Villa Danaya’s lämnar vi som sagt idag. På sidorna av vår gata ligger små och stora hus, mindre risodlingar där risplantorna står i vatten. Vårt hus ligger bakom det hus som syns efter risodlingen. En vacker grind står öppen dygnet runt och huset ligger bakom det vackra bambustaketet. När man kommer in kan man välja att gå ner till pool, kök och ett sovrum eller gå upp till balkong och två andra sovrum. När man står mellan trapporna kan man se fiskar under trappan och vackra blommor. Trädgårdsinspirerande 😀

Om några timmar tar vi båten från Sanur över till Nusa Lembongan för att bo i en bungalow. Blir nog lite skillnad mot dessa villor vi har bott i.

Hemlängtan

Nu har många (mest barnen) hemlängtan. Eja är sjuk och hängig, de andra längtar efter Britta, Rut och bara att vara hemma. Kanske ändå väntat när man är hemifrån i tre veckor. Eja som längtar hem mest är trött på alla kryp. Henrik fick jaga en riktigt stor röd flygande kackerlacka i deras sovrum igår kväll. Inte alls poppis att sova där sen. Det går runt ödlor och andra djur på taket ovanför deras sovrum och imorse såg vi en stor djurbajs som vi inte kan komma på vem som släppt här. Vi gissar på en stor padda eller ödla.

Om ni slår på ljudet så hör ni hur det låter på fältet utanför villan nu på kvällen. Sen dyker det upp en massa andra ljud från skogen när vi är i villan.

Imorgon lämnar vi Ubud och åker till Nusa Lembongan. Något barnen längtar till så de får komma till havet igen.

Vacker natur i Elephant cave

Vi turistade lite extra igår och åkte på utflykt. Chauffören stannade till vid ett ställe där de gör luwakkaffe och hade en gunga där man kunde svingas ut över regnskogsmiljö. Jag sa det till Henrik för ett år sedan när jag såg en bild på en gunga över regnskog att där vill jag stå och gunga. Sitta och gunga var läskigt nog och räckte gott och väl för mig. När de svingade fart på en lyfte jag från gungan och jag höll i repen så hårt. Man satt säkrad men det kändes lite läskigt ändå. Vi gick vidare till elephant cave som är en historisk spirituell plats. Det går att gå in i den mörka elefantgrottan med stampat jordgolv. Jag trodde platsen var större än den var men det är alltid speciellt att besöka väldigt gamla platser. Så mycket som hänt på denna plats, så många som besökt den, kanske så långt tillbaka som till 1100-talet. Fontänerna sägs ha heligt vatten som man kan gå ner till. Vi höll på att missa att gå ner till den vackra skogen. Så himla fint. När vi gått ner kunde man gå upp på en annan sida och högst upp bakom en mur stod en kvinna och helade en. Tryckte riskkorn i pannan på oss och stänkte vatten. Även om det var turistigt så kändes det inte så då, det kändes vackert och speciellt. Det blev visst många egofoton 😀

teprovningteochkaffekaffeskåljagdrickerkaffe

ofeliagungar

vilgotgungarDSC_9053DSC_9054holywaterstenarelephantcave

vilgothängeriträdkoja

skogträdgårdmaffigaträdrötternyhealad1

jagitrappaniskogen

Första klassen på yoga Barn gjorde vi tillsammans

5:40 ringde väckarklockan denna morgon. Becksvart ute och båda trötta efter att vi sovit dåligt. Kanske för att vi tänkte på vulkanen Agung som vaknat till liv igen, den har sovit lätt ett tag och inte gjort så mycket väsen av sig. Nu verkar den vara lite mer på gång, lavanivån har stigit och även om nivån på ”puffarna” är fortsatt låga så har de kommit oftare och skakningarna och de små jordbävningarna kommer också oftare. Vi får följa utvecklingen och se vad som händer. Men trots trötta och trots att regnet vräkte ner så tog vi på oss träningskläder och pannlampor och trevade iväg klockan 6. Solen går upp 6:30 så det var verkligen mörkt. Det var inte många andra vakna vid den tiden, som tur var inga hundar eller apor heller. Så det blev en blöt powerwalk men vi kom fram 40 min innan passet började, (30 min innan passet börjar ska man vara där). Vi var först på plats och kunde lugnt hitta till rätt studio. Det var ungefär 20 andra som kom dit för att köra ”soft morning yoga” i 90 min med Wajan. Så skön start på dagen, så vacker omgivning och skön atmosfär.

Några foton från Yoga Barn. Vi stannade inte efter så jag får kika runt och ta fler foton en annan dag.

Shalan var helt tom när vi gick in.

Nöjda efter passet.

Ensam på ett café i Ubud

Alla andra i familjen var sugna på en timmes massage men jag kände inte riktigt för det. Det var första gången för vilgot så ifall han inte skulle gilla att ligga still i en timme så hittade jag ett café i närheten. Jag satte mig med en kopp kaffe och läste i en bok samtidigt som en liten fontän porlade vatten intill. Små lyktor lyste upp i trädet framför. Väldigt mysigt faktiskt.

Nu är vi tillbaka i vår villa och jag räknar till 13 ödlor i taket. På bara en vecka har jag vant mig vid att ödlorna bor med oss. Det känns inte konstigt alls längre. Grodorna som hoppar fram på kvällarna vid den smala gången mellan risfälten känns svårare att vänja mig vid. Jag är rädd att de ska vara giftiga. Kanske ska jag fråga värden om de är giftiga, förhoppningsvis kan jag sluta vara rädd.